Fyra riskfaktorer för diabetes

Rapporten fokuserar på riskfaktorerna blodsocker, blodtryck, kolesterol och njurfunktion som alla utgör behandlingsbara riskfaktorer för diabetes (ålder och tid med diabetes går inte att göra något åt).

I Sverige lever en halv miljon människor med diabetes idag, och för dem är det viktigt att hålla koll på långtids­blodsockret, HbA1c. Behandlingsmål för blodsocker är individuellt och påverkas av olika föreliggande riskfaktorer. Utvecklingen har gått åt rätt håll de senaste åren, men det är fortfarande alldeles för många personer med diabetes som har problematiska långtidsblodsockervärden, och som inte ligger inom önskvärt målområde. Detta leder till förhöjd risk för hjärtkärlsjukdom. 70 procent av personer med Typ 2-diabetes har hög eller mycket hög risk för kardiovaskulär sjukdom. För Typ 1-diabetes är motsvarande siffra 15 procent.

Högt blodtryck är en tydlig riskfaktor för både hjärtkärlsjukdom och njurpåverkan. Målnivån i Sverige är ett blodtryck under 145/80 mmHg för 90 procent av personer med Typ 1 och 65 procent för personer med Typ 2. Båda grupperna har en bra bit kvar till dessa mål idag – Typ 1 når strax över 70 procent och Typ 2 strax under 60 procent.

Vi saknar ett tydligt nationellt mål för kolesterol i Sverige idag, men vi vet att det är en central riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom. Ett vanligt målvärde är att LDL (det ”onda” kolesterolet) ska hållas under 2,5 mmol/L för personer som inte är i riskgrupp och 1,8 mmol/L för personer i riskgrupp, eller med en tidigare hjärtkärlhändelse.¹ Ungefär fyra av tio personer med diabetes i Sverige ligger över den målnivån idag.

Albumiuri är en njurskada som kan uppstå på grund av diabetes och orsaka högt blodtryck och hjärtkärlsjukdom. I Sverige är det över tio procent av personer med Typ 1-diabetes och tjugo procent av personer med Typ 2 som drabbas idag.

Stora regionala skillnader

Det finns betydande skillnader mellan Sveriges regioner när det gäller riskfaktorer såväl som behandlingsmönster. Exempelvis är det stor variation i hur många diabetespatienter som enbart behandlas med kostförändringar, istället för med andra behandlingar eller läkemedel. I Halland och Värmland behandlas ungefär var femtonde nydebuterad diabetespatient enbart med kost, medan motsvarande andel för Kalmar och Kronoberg är var femte.

• Vad skillnaderna beror på är svårt att utläsa, men de är inte acceptabla. Patienter ska kunna lita på att de får den bästa vården. Därför måste vi i Sverige höja ambitionerna för diabetesvården, för att rädda liv och bespara patienters lidande, säger Thomas Magnusson, ordförande för Diabetes Sverige.

Fyra mål för den svenska diabetesvården

I rapporten presenteras fyra mål för att förbättra den svenska diabetesvården. Målen är delvis baserade på ett rundabordssamtal från Almedalen 2022 där experter och patientföreträdare samlades för att diskutera konkreta insatser för förbättring. De fyra målen är:

1. Diabeteskompetens på varje vårdinstans för ett aktivt och strukturerat omhänder­tagande, till exempel genom att tillgängliggöra digitala beslutsstöd och införa regionala diabetes­samordnare i samtliga regioner.

2. Avancerad diabetessjukvård som ett riktmärke, där kvalitetsparametrar följs och individ­anpassad måluppfyllelse premieras. Detta exempelvis genom detaljerad HbA1c-uppföljning per vårdcentral i varje region, anpassade ersättningssystem och stöd till enheter med dåliga resultat.

3. Tidigare upptäckt av diabetes typ-2/prediabetes, genom till exempel att ge delar av diabetes­uppdraget till andra sjukvårdskompetenser, så som screening i tandvården, subventionerad hälso­undersökning/blodsockerkontroll hos apotek, eller kontakt i samband med vaccination, samt genom att se över potentiella finansieringslösningar.

4. Kunskap om forskning, nya behandlingar och andra innovativa metoder ska nyttjas i hela Sverige, till exempel genom beteendemodifikation med grund hos Socialdepartementet, regeringen och riksdagen.

Satsningar och ökade ambitioner för diabetes i enlighet med punkterna ovan skulle inte bara minska sjukdom och dödsfall på grund av följdsjukdomar och komplikationer – det skulle även spara in ansenliga summor i hälso- och sjukvårdsbudgeten.