Bli medlem och vinn en bok om diabetes.
Ta kontroll över din diabetes en gång för alla. Det finns en hel del du kan göra själv för att må bättre. Den här boken guidar dig rätt på ett lättillgängligt och inspirerande sätt. Den tar upp allt från vad de flesta oroar sig för, till fakta om mediciner, vilken vård du har rätt till och vad du själv kan göra för att må bra.
Bli medlem i Diabetes Sverige.
Var med i månadens utlottning.
Varje månad lottar vi ut något av värde för dig som har diabetes, eller som är anhörig.
Fyll i formuläret före den 30 september så är du med i utlottningen av ”Koll på diabetes typ 2”. (Värde ca 249 kronor)
Stresspåslag får dig att kliva upp på morgonen och hinna i tid. Det skärper dina sinnen och räddar dig undan faror. Mekanismen kallas kamp-flyktreaktion och gör kropp och knopp beredd på handling.
Tyvärr skiljer kroppen inte på positiv och negativ stress. Ett dödsfall och ett bröllop påverkar kroppen på samma sätt. Blodsockret stiger.
Känner du dig ständigt jagad i din vardag leder det till att blodsockret stiger och att stresshormoner som kortisol frigörs. Stresshormonerna hämmar även insulinproduktionen.
Personer med diabetes är extra sårbara för konsekvenserna av långvarig stress.
Text ut boken ”Koll på diabetes”
Kost med mycket grönsaker är mat som alla skulle må bra av. Med rätt kost vid rätt tillfälle håller du blodsockret i balans. I kombination med motion är det grundbulten i all diabetesbehandling oavsett om du är gammal eller ung, kvinna eller man.
Rätt kost och motion kan motverka följdsjukdomar med koppling till diabetes genom bra blodsocker. Håller du dig till rätt kost till vardags, kan du självklart njuta en bakelse vid särskilda tillfällen, men helst som en efterrätt.
Text ut boken ”Koll på diabetes”
Diabetes kan på sikt ge komplikationer som till exempel problem med fötterna. Nedsatt nervfunktion kan leda till försämrad känsel, så att man inte uppfattar varningssignaler som smärta – vilket i sin tur ökar risken för skador. Därför ska du undvika att gå barfota om du har diabetes.
Nedsatt blodcirkulation i fötterna kan göra att skador på huden har svårare att läka. För att undvika detta bör man vara aktsam om sina fötter och sköta dem väl. Har du diabetes är du själv ansvarig för dina fötter. Lär känna dem och undersök dem regelbundet. Var uppmärksam på svullnader, rodnader, torr hud, skavsår, förhårdnader, sprickor och nagelförändringar. Nagelförändringar kan bero på trånga skor eller vara tecken på nagelsvamp.
Fotvård är skönt och viktigt, men lika viktigt är att dina fötter kollas regelbundet för att upptäcka risk för skador om du går barfota. Du har rätt att få dina fötter undersökta, en gång per år av din läkare, diabetessjuksköterska eller fotterapeut.
Text ut boken ”Koll på diabetes”
När du motionerar ställer kroppen om sig från att lagra energi till att förbruka energi. Vid låg till medelhög intensitet som dans till rockmusik, använder musklerna både socker och fett som energikälla. Tränar du hårt är det främst sockret som tas upp i musklerna som används.
Har du diabetes är det viktigt att känna till att motion kan stimulera sockerupptaget i den arbetande muskeln, utan att insulin behövs. Därför finns det risk för lågt blodsocker i samband med träning, om du behandlas med insulin. Ska du träna i mer än 45 minuter kan du behöva äta något innan eller under träningen eller sänka insulindosen
Text ut boken ”Koll på diabetes”
Sömnen är kroppens chans att ladda om. Hjärnan återhämtar sig, bearbetar intryck och lagrar minnen och kunskap när du sover. Resten av kroppen varvar ner genom att blodtrycket, pulsen och kroppstemperaturen sjunker.
Får hjärnan inte återhämta sig blir den seg och ofokuserad. Dålig sömn leder också till att stresshormonerna adrenalin och noradrenalin ökar. Det sätter igång en ohälsosam dominoeffekt: Fettnivåerna i blodet skjuter i höjden, vilket leder till insulinresistens och förhöjda blodsockernivåer.
Mäter du ditt blodsocker tidigt på morgonen, och återkommande får resultat sju eller högre, behöver du ta reda på varför. Har du haft dålig sömn? Äter du för sent på kvällen? Snarkar du? Om du till och med får andningsuppehåll när du sover så har du sömnapné. Se till att få en utredning så att du kan sova bättre.
Text ut boken ”Koll på diabetes”
Som kvinna går du igenom några stadier i livet då det kan vara svårare än vanligt att kontrollera blodsockret. Har du diabetes varierar ditt blodsocker beroende på var i menstruationscykeln du befinner dig. Det beror på att hormonförändringar påverkar insulinkänsligheten, vilket i sin tur kan leda till att blodsockerkontrollen försvåras.
Blodsockret kollas hos alla gravida kvinnor i Sverige, 1 till 3 procent får graviditetsdiabetes. Då är blodsockret normalt både före och direkt efter förlossningen, men ungefär hälften av dessa kvinnor får typ 2-diabetes senare i livet.
Om du har riskfaktorer som ärftlighet för diabetes, övervikt, snabb fostertillväxt eller hög ålder rekommenderas att göra en sockerbelastningsundersökning i vecka 24–28.
Har du typ 1-diabetes kollas du extra noga med målet att ha nära normalt blodsocker under graviditeten.
Text ut boken ”Koll på diabetes”
Opiater – till exempel morfin, heroin och metadon – kan liksom narkotikaklassade medel öka sötsuget och göra att du äter mer sockerstinn mat eller inte äter alls.
Du som har diabetes löper ökad risk för skador och biverkningar om du brukar narkotika. Hur och i vilken omfattning du påverkas beror på vilket preparat det gäller, hur mycket du använder och hur ofta.
Text ut boken ”Koll på diabetes”
Upplever du ibland att sexlusten uteblir? Det kan bero på att slemhinnorna är torra, att det är svårt att få stånd, att du medicinerar eller är under stress.
Väldigt många män och kvinnor med diabetes mår dåligt av att samlivet inte fungerar så bra. De flesta har ingen aning om att det beror på diabetesen.
Högt blodsocker kan minska sexlusten både hos män och kvinnor. Hos kvinnor kan det leda till att slidan blir för torr och risken för infektioner och svamp ökar. Har man höga blodsockernivåer under en längre tid kan det skada nerver och kärl. Det gör att signalsubstanserna inte når ut till könsorganen, känseln i mäns och kvinnors könsorgan minskar.
Nästan alla, oavsett vilken typ av diabetes man har, kan få hjälp att uppnå den lust och njutning som ett rikt sexliv kan ge.
Text ut boken ”Koll på diabetes”
Många förknippar diabetes med för tidig död, blindhet, amputationer och hjärtsjukdom. Kanske har du någon äldre släkting som haft diabetes och fått någon, eller några följdsjukdomar.
Det stämmer att diabetessjukdomen ökar risken för problem i de här organen, och även i andra som levern, njurarna och hjärnan. Men forskningen går snabbt framåt och många följdsjukdomar kan idag undvikas helt eller mildras.
Detta genom att vi blivit bättre på att identifiera vilken typ av diabetes det handlar om i varje enskilt fall, anpassa behandlingen därefter – och se till att du själv tar hand om din diabetes. Fler än 600 000 svenskar lever med diabetes. De flesta har idag ett långt liv, fyllt av mening och glädje.
Text ut boken ”Koll på diabetes”
Ju mer du tar hand om kroppen, desto mindre besvär vållar din diabetes. Det är svårt att undgå hälsobudskapet idag, men desto lättare att slå dövörat till – i synnerhet om du har en miljon saker att tänka på.
Du som har diabetes har säkert fått goda råd av din doktor och diabetessköterska om hur du bör leva med din sjukdom. Ofta handlar det om att inskärpa det du redan vet om vad som är nyttigt och skadligt för kroppen, vad du bör göra oftare och mer sällan.
Ändå kan det vara förfärligt svårt att följa dessa råd – vilket ger upphov till dåligt samvete, oro och till och med ångest. Men även om det är svårt att ändra sina vanor som vuxen, finns det mycket som talar för att det är värt ett försök. Som medlem i Diabetes Sverige finns utbildningar som hjälper dig med det.
Text ut boken ”Koll på diabetes”
Många som får diagnosen typ 2-diabetes ställer oroliga frågor om insulin. Kommer insulin att ingå i behandlingen? Måste du sticka dig själv flera gånger om dagen? Går det att få tabletter istället för sprutor?
Om blodsockret är riktigt högt kan insulinbehandling behövas redan från början, åtminstone tillfälligt, men de flesta med typ 2-diabetes klarar sig med annan behandling de första tio till femton åren och många klarar sig hela livet.
Insulin är ett protein, ett äggviteämne och kan därför inte tas i tablettform. Då skulle det brytas ner i mag- och tarmkanalen. Istället har sprutor använts ända sedan de första patienterna började behandlas på 1920-talet. Det ges inte bara till personer med typ 1-diabetes, utan även till patienter med typ 2-diabetes, vars insulinproduktion avsevärt försämrats.
Text ut boken ”Koll på diabetes”
Det finns en rad olika faktorer som ligger till grund för typ 2-diabetes. Mestadels är det livsstilsfaktorer som lyfts fram, förmodligen för att dessa ofta går att påverka – men ärftligheten ska inte underskattas.
Det finns hundratals gener som är kopplade till ökad risk för typ 2-diabetes, medan det finns ett sjuttiotal andra gener kopplat till ökad risk för autoimmun sjukdom inklusive typ 1-diabetes.
Hos barn, eller syskon till personer med typ 2-diabetes kan risken att utveckla sjukdomen vara så hög som 70 procent. Den ärftliga risken att få typ 1-diabets är betydligt lägre även om föräldrar eller syskon har diabetes. Har du ärftliga anlag i kombination med övervikt ökar diabetesrisken många gånger om för typ 2-diabetes.
Virusinfektion i luftvägarna och magtarmkanalen verkar öka risken för typ 1-diabets hos barn och ungdomar som har anlag.
Text ut boken ”Koll på diabetes”
